Det gick så himla bra igår! Jag har förr haft en del problem med mitt humör och hetsar lätt upp mig när jag blir irriterad (har hänt förut vid lastning, när han bara jävlas med mig). Men inte igår. jag hade honom i bara grimman och longerlinan och använde mig lite av det som stod i Sofias blogg (se föregåenge inlägg). Jag lät honom som vanligt titta och lukta länge och väl. Visade honom allt gott som fanns inne i transporten och ledde upp honom på lämmen, för varje framsteg han gjorde så berömde jag, släpte trycket i linan och backade lungt ut honom igen, började om tills han tog ett steg till, backade ut osv. Tillslut så stod han därinne och mumsade, helt lugn och harmonisk. När han nästan ätit upp så backade jag ut honom, då blev han nästan sur i stället och tittade på mig som om "hörru, jag hade faktiskt inte ätit klart än". Haha, han är så go. Lät honom gå in igen och äta upp det sista. Efter det blev det en hel massa berömm och gos sen fick han leka i hagen igen.
Det tog ca 45 minuter igår men jag var så himla nöjd.
I morse när jag skulle släppa ut hästarna så tog jag ut Tarzan och lät honom äta morgonfodret i transporten, dock med öppen lucka eftersom jag var själv, det tog bara 5-10 minuter att få in honom!

Problemet ligger igentligen till stor del hos mig. Jag tycker det är otäckt att lasta. Det går bra att gå in med hästen, det är när luckan ska stängas som jag får lite panik. Tänk om han slänger sig bakåt eller får panik och börjar leva rövare? När det sen är dags för utlastning så blir det ÄNNU värre. Jag vet inte varför igentligen. För de få gångerna jag kört honom så är han lugn. Det har tagit lite tid att få in honom och han kan börja trampa lite när luckan stängs. Men när alla luckkor och dörrar är stängda så har han stått som en filbunke. Vi behöver nog lite träning båda två..