Våra höns fick för första gången gå ut fritt på gården, innan har dom bara vart ute i sin hönsgård. Vi ville att dom skulle växa till sig lite innan dom fick gå fritt då katten innan vart väldigt sugen på att äta upp dom små rackarna.. Men idag provade vi och det gick jätte bra! Katten nosade lite på dom, sen var dom inte intressanta längre.

Hoppade för Anders idag. Det blev en givande och ganska svår träning för vår del då det innehöll mycket svängar. Byggde upp två kombinationer på vardera långsida (1 samt 3 galoppsprång) och ett litet kryss på mitten att byta galopp över. Till en början var jag väldigt avvaktande själv, tog gärna ner honom till trav (vill ju hela tiden ha full kontroll, vilket oftast gör det svårare för Tarzan att parera sig). Men efter en stund så gick det betydligt bättre. Jag lät honom flyta på och red hela vägen fram till hindren. Även efter hindren kändes det son att jag hade kontroll. Har tidigare haft problem med att få honom tillbaks och att själv sitta upp och TA kontrollen igen, han blir väldigt stark och har ju tidigare dragit mig ur balans just här. Den delen måste jag faktiskt ge mig själv cred för! Vi har ju faktiskt inte tränat på nästan en månad så jag tycker det var ett väldigt bra pass i det stora hela.

Japp, som sagt så var det dressyrträning igår. Var inte klar i stallet förrän halv tio och då var det duschen som gällde, sen stupade jag i säng! Jag var helt slut. 

Jag har aldrig tränat dressyr för Åsa, så det var något nytt. Jag tyckte bra om henne, hon var väldigt logisk när hon förklarade saker så man förstod allt. Hon var inte sträng och stod och skrek (som en del kan göra, fy..) Utan hon pratade hela tiden med lugn röst vilket var väldigt rogivande. Men hon var på som en hök hela passet och puschade oss hela tiden. Sånt behöver jag för att rida ordentligt.

Red mest på volterna och jobbade med formen, gjorde halv igenom samt snett igenom och jobbade med rakställning och skänkelvikningar.

Tarzan var till en början väldigt pigg och framåt, men efter bara en kvart så sackade han ihop totalt. Inte för att han var trött utan han tyckte nog det var skittråkigt, och så blev han irriterad när jag krävde av honom, då blev det ännu värre, haha. Han var verkligen så j*vla lat igår, det var helt sjukt! Eftersom vi jobbade mestadels med nedsittning så fick jag jobba ordentligt med sätet, hela hela tiden. För att behålla takten och "swunget" i hans trav. Vi höll oss till traven nästan hela passet, lite skritt blev det i mellanåt när han gled iväg för att fånga upp honom igen. Galopperade bara några varv på volterna i varje varv.

Åsa tyckte att han hade en väldigt fin hals och att han hade en trevlig och väldigt taktmässig trav. Jag tränade en gång för henne i höstas på en stilhoppningsträning och det kom hon ihåg "Jag minns att han hoppade väldigt trevligt, vad kul att han går så fint på marken med". Alldid kul att få höra sånna kommentarer.
 Med lite träning så kanske vi vågar oss ut på någon lite dressyr tävling i år. Dressyrträningar ska vi i allafall absolut åka på fler utav!

Lastningen förut gick så j*vla bra! Däremot så hoppade vi över att åka iväg med honom då luckan gick så himla trögt, varken jag eller Emma fick igen den utan att behöva jucka fast" den och det vill man ju gärna inte hållas med när lillen står där inne. Så det får kollas över innan det blir någon tripp. Det är ju livsfarligt att hålla på och ruska på luckan när man ska stänga, både för den som håller i luckan och för Tarzan.

Men han skötte sig verkligen helt otroligt bra! Han följde med in på första försöket, utan att tveka. Han bara gick in, hur härlig känsla är inte det? Jag lät Emma hållas lite bakom honom ändå för att han ska vänja sig. Hon höjde upp luckan, släppte ner den, rasslade med kedjorna (som för tillfället sitter uppe istället för bakbom). Allt för att han ska vänja sig med att det får väsnas där bak. Han vände bak huvudet och tittade lite på henne, men stod lugnt kvar med mig.

Jag måste berätta det coolaste av allt! När vi bestämde oss för att vi var klara så plockade jag av honom benskydd och bootsen så stod vi och pratade en stund, rätt var det är så bestämmer sig Tarzan för att han ville in och kika igen. Så han knallar in, helt själv och ställer sig och äter ur krubban! Hur otroligt är inte det? Min fina, duktiga häst. Emma filmade lite när jag gick in och ut med honom´och typiskt nog är det enda gången han går förbi, såklart. Bara för att kameran är framme liksom? Ska försöka lägga upp den ändå.


Min fina ♥

Det gick så himla bra igår! Jag har förr haft en del problem med mitt humör och hetsar lätt upp mig när jag blir irriterad (har hänt förut vid lastning, när han bara jävlas med mig). Men inte igår. jag hade honom i bara grimman och longerlinan och använde mig lite av det som stod i Sofias blogg (se föregåenge inlägg). Jag lät honom som vanligt titta och lukta länge och väl. Visade honom allt gott som fanns inne i transporten och ledde upp honom på lämmen, för varje framsteg han gjorde så berömde jag, släpte trycket i linan och backade lungt ut honom igen, började om tills han tog ett steg till, backade ut osv. Tillslut så stod han därinne och mumsade, helt lugn och harmonisk. När han nästan ätit upp så backade jag ut honom, då blev han nästan sur i stället och tittade på mig som om "hörru, jag hade faktiskt inte ätit klart än". Haha, han är så go. Lät honom gå in igen och äta upp det sista. Efter det blev det en hel massa berömm och gos sen fick han leka i hagen igen.
Det tog ca 45 minuter igår men jag var så himla nöjd.
I morse när jag skulle släppa ut hästarna så tog jag ut Tarzan och lät honom äta morgonfodret i transporten, dock med öppen lucka eftersom jag var själv, det tog bara 5-10 minuter att få in honom!

Problemet ligger igentligen till stor del hos mig. Jag tycker det är otäckt att lasta. Det går bra att gå in med hästen, det är när luckan ska stängas som jag får lite panik. Tänk om han slänger sig bakåt eller får panik och börjar leva rövare? När det sen är dags för utlastning så blir det ÄNNU värre. Jag vet inte varför igentligen. För de få gångerna jag kört honom så är han lugn. Det har tagit lite tid att få in honom och han kan börja trampa lite när luckan stängs. Men när alla luckkor och dörrar är stängda så har han stått som en filbunke. Vi behöver nog lite träning båda två..

I Söndags så var det stilhoppningsträning på Hult som gällde. Jag hade med mig min kära vän Emma som lasthjälp och kameraman. Lastningen gick relativt bra, det tog oss ca. 20min att få in honom, och sen stod han fint och stilla hela vägen (här var jag supernervös, jag har aldrig kört transport förut, men det gick ju fint). Så på hemvägen så hjälpte Anna till och då tog det inte ens fem minuter, så det tar sig allt!

Träningen gick fint, tränaren tyckte jag hade en fin modell på travare med bra galopp, sånt är alltid kul att höra! Vi gjorde bara enkla övningar med tanke på att det var faktiskt var stilen som skulle slipas. Självklart så var det inte helt felfritt, utan lite småsaker. Så som att han måste gå i en stadigare form, vilket jag jobbat som en galning med honom. (Det är därför jag nu låter honom gå lite uppe i vädret med huvudet, för att han annars nyper fast i bettet och blir då jätte vinglig). Men det är påväg, så snart sitter det med.
Däremot så är jag ju mer kritist mot mig själv än vad tränaren var, när jag ser bilderna tycker jag att det ser hemst ut, jag skulle behöva räta mer på mig, titta upp, och gå ner typ 10kilo. (haha, okej, vikten har inte så mycket med ridninggen att göra, men det skulle nog se betydligt trevligare ut om man var lite slankare).