Denna övning gjorde vi igår.
Hoppade fram på 1an och 2an. (3an tillkom senare).
Hoppade sedan på diagonalen följt av oxern, diagonalen var svår och lite vinglig, tarz gick brevid två gånger för jag inte höll om honom ordentligt, men efter det fattade han vinken och hoppade fint. Det svåraste med denna övning var att verkligen hålla ut svägen inför oxern och inte gå innanför spåret, men det gick väldigt bra ändå och trots att han genade lite så kände jag mig väldigt balanserad och satt tillbaks ordentligt för att komma rätt på oxern. I slutet av lektionen låg oxern på 90-1m ungefär och breddades en del, vi fick till ett riktigt super språng när jag verkligen kände att han använde ryggen och hoppade igenom hela sig. Underbart! Hade jag bara haft fötterna i stigbyglarna med så hade det vart ännu bättre.
Avslutade med en liten bana på 1-2-3 och det gick kanon, trots det lilla avstånd mellan 2 och 3 så fick jag tillbaks honom fint för att hinna ladda om.


Kände att jag var lite tillbaks i mitt tuffa jag igår igen, jag red bestämt (men vänligt) och backade inte för något, stigbyglarna har alltid vart ett problem för mig och jag har ofta tappat dom i hoppningen. Men istället för att avbryta med volt eller liknande så fortsatte jag rida, trots att hindret var ganska stort. Och jag var precis lika följsam i språnget som om jag hade haft fötterna på plats. Känns skönt att självförtroendet har stigit lite igen, jag litar så mycket på Tarzan, och han litar på mig. Det är en underbar känsla.